En lat utvecklare är en bra utvecklare

Det har alltid känts logiskt för mig att en lat utvecklare är en bra utvecklare.

Kontroversiellt förstås, eftersom lathet generellt inte alls är något bra. Det är sällan företag försöker rekrytera lata medarbetare.

Men …

En lat utvecklare vill inte skriva kod i onödan, och anstränger sig därför till det yttersta för att hitta en så enkel och kort lösning som möjligt.
En lat utvecklare vill inte upprepa kod i onödan, och ser därför till att strukturera koden så att den kan återanvändas.
En lat utvecklare vill inte göra manuella tester i onödan, och skriver därför automatiserade tester som kan köras om och om och om igen. Extra bonus för att testerna kan köras när utvecklaren sover!
En lat utvecklare vill inte behöva svara på frågor från användarna i onödan, och försöker därför göra systemet “användarvänligt”.
En lat utvecklare vill inte behöva gå tillbaka och rätta buggar i sin kod månader och år efter lansering, och ser därför till att göra det ordentligt första gången.
En lat utvecklare vill inte behöva svara på frågor om koden från andra utvecklare, och skriver därför lättläst kod med förklarande kommentarer.
En lat utvecklare vill inte behöva konfigurera servrar och felsöka dem gång på gång, och använder därför infrastructure as code eller containers.
En lat utvecklare vill inte göra manuella arbetsmoment i onödan, och bygger därför skript och verktyg som automatiserar och förenklar allt möjligt.¹
En lat utvecklare vill inte kallas in till kontoret på semestern, och ser därför till att dokumentera allt, så att han/hon inte är oumbärlig.

En lat utvecklare lägger mycket tid och energi på att undvika onödigt arbete, och på att lära sig bli ännu bättre på att undvika onödigt arbete i framtiden.

Resultatet blir mer genomtänkt och bättre kod och design, bättre användbarhet och testning, mer dokumentation och mer automatisering.

En lat utvecklare frigör tid till roligare saker.

Jag är en lat utvecklare.

Detta leder ibland till och med till nya affärsidéer och produkter. ↩